Naturrutan- Inlägg 1

Under hösten kommer jag att studera och dokumentera två stycken natarrutor. Båda naturrutor ligger i naturområden i Visby. Den ena ligger i ett område med mer träd och den andra på en äng. 

    

Naturruta 1- Skog . 2017.09.17

(Bilden tagen åt öster)

Den här rutan ligger relativt skyddad från sol och blåst. Marken är jordig under ett lager av döda löv. Känner man på jorden känns den fuktig. Träden som omger rutan är höga och de som har löv har mycket sådana vilket blockerar solen från att nå marken just här. Det blir intressant att se hur det kommer att förändras när löven faller av. Sett till de biotiska faktorerna växer en hel del små träd (skott från de stora runt omkring) och efter ena kanten av rutan en del högt gräs, som redan börjat torka ut för säsongen. De djur som jag kan se är spindlar och sniglar. 

Naturruta 2- Äng. 2017.09.17

(Bilden tagen åt öster) 

Den här rutan litgger i hörnet av en äng. Den är skyddad av skog till norr och väster. Rutan för mycket sol på morgonen och större delen av dagen innan solen försvinner bakom träden framåt sen eftermiddag. Den har inga träd som skyddar för nederbörd av olika slag men skogen till väster och norr skyddar platsen från en del vind. Rutan har mycket gräs och en del olika blommor. Två fjärilar cirkulerar i området under tiden jag besöker rutan. 

Jämförelse. Rutorna är väldigt olika i både typen av växtlighet som trivs. De är även väldigt olika i mängden solljus och väder de utsätts för. Det ska bli kul att följa dessa två platser och se hur de förändras under hösten. 

Annonser

Lektionsplanering VFU 2

Årskurs och ämne

NO lektion i åk 2

Kursplanens syfte

Eleven skall utveckla sin förmåga att använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället (lgr11, s.157, 2016).

Centralt innehåll som ska behandlas (Lgr11)

Människans kroppsdelar, deras namn och funktion (lgr11, s.157, 2016).

Mål för lektionen och genomförande

Målet för lektionen är att lära sig några saker som svar på frågan ”Vad har hjärnan för uppgift?”.

Lektionsplaneringen bygger på en föregående lektion (se första lektionen nedan).

Första lektionen såg eleverna en film om hjärnan och dess funktion i kroppen. Därefter fick de enligt modellen EPA (enskilt, par och alla) diskutera och dela med sig av saker som de lärt sig av filmen. Under helklass diskussionen gör jag en tankekarta som stöd på tavlan som vi sedan använder oss av på nästa lektion. Lektionen avslutades med att eleverna fick rita en hjärna där de ritade och skrev ut delarna lillhjärnan och storhjärnan (som består av två hjärnhalvor).

Andra lektionen ser ut på följande sätt.

1. Lektionen inleds med att jag går igenom vad vi ska göra på dagens lektion och att den bygger på det vi lärde oss förra gången. Jag punktar upp på tavlan vad vi kommer göra och i vilken ordning. Samt skriver upp målet för lektionen. Ca 5 min

2. De får fundera en stund vad de minns från förra lektionen där vi pratade om hjärnan. Därefter tar vi upp tankekartan på skärmen och kollar hur mycket vi minns av det vi kom fram till den lektionen. Vi repeterar det de redan hört en gång för att befästa kunskapen bättre och ger eleverna en chans att lägga någon mer fakta på minnet. Ca 7 min

3. Gå igenom dagens uppgift. De ska skriva minst fyra meningar om sin hjärna och varför den är bra. Det är tillåtet att använda sig av meningarna jag skrivit på tavlan men då måste man göra två egna för att komma upp i fyra stycken.

Jag visar genom att rita upp ett exempelpapper på tavlan. För att göra det enklare för eleverna skriver jag upp rubriken för uppgiften som alla skriver på sitt papper. Rubriken är Min hjärna är bra därför att:

Därefter ger jag två exempel på meningar som man skulle kunna skriva.

Ex. Den kommer ihåg hur man cyklar så jag inte behöver lära mig på nytt varje vår.

Min hjärna är bra för att den styr mina lungor så att jag andas även när jag sover.

Påminner även eleverna om att man börjar varje mening med stor bokstav och avslutar med en punkt.

Ca 15min

4. Eleverna får bordsvis gå och hämta sina plastfickor med det påbörjade papperet från förra lektionen och en penna för att det inte ska bli kaos när alla ska plocka fram sina saker. Ca 2 min

5. Därefter jobbar de enskilt och jag går runt och hjälper dem som behöver hjälp. När de är klara ska de visa vad de skrivit och jag ber dem rätta stor bokstav och punkt om det finns några sådana fel. Ca 10 min.

6. Hinner någon klart får de ett lösblad med en hitta orden uppgift. Uppgiften består av ord som vi gått igenom och som de känner igen från denna lektion och första lektionen om hjärnan.

6 ½. Förvarna att om 5 min ska vi sluta jobba. Är man inte klar kommer man få chansen att köra klart senare.

7. Lektionen avslutas med att jag påminner om vad målet var och kollar av om de känner att de kan det. Detta gör jag genom att be dem visa med tummen om de känner att de uppnått målet. Jag frågar några varför de visar som de gör. Därefter får de plocka undan, sätta in papperet i pärmen och gå ut på ute röris. Ca 3min

 

Bedömning

Kunskapskrav

Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar (lgr11, s.160, 2016).

Eftersom lektionen där VFU-besöket sker är den andra med temat hjärnan har jag en aning om vilka som hängde med förra lektionen och var delaktiga i samtalet. Jag vet också att avslutet på den lektionen inte blev så uppfångande vilket gör det extra viktigt att jag börjar nästa lektion med att knyta ihop det vi lärde oss förra gången innan vi går vidare med det vi gör på dagens lektion.

Efter att eleverna skrivit sina meningar vet de om att de ska visa för mig eller annan vuxen vad de skrivit innan de får lägga undan det i pärmen. När de visar får man en chans att läsa vad de skrivit, se hur de bygger meningar och kan kolla av om de använder stor bokstav och punkt.

Utöver att gå runt och hjälpa/titta när de jobbar enskilt tar jag chansen att kolla av hur de själva uppfattar vad de lärt sig under lektionen i slutet genom att de får visa med tummarna. Uppåt om de tycker att de har koll och kan säga flera uppgifter som hjärnan har eller styr över. Åt sidan om de känner sig lite osäkra och neråt om de inte tycker att de lärt sig något om hjärnan och dess funktion för kroppen.

Utematte – Hela kroppen behövs för att lära

Idag hade vi Utematte med Anna Kahlbom. Väldigt kul och inspirerande. Då jag tog mycket bilder tänkte jag att det var en bra idé att lägga upp dem här för att kunna komma ihåg och inspireras av i framtiden. 

Våra siffror 0-9. Vår första uppgift var att i grupper om tre gå en runda med stationer numrerade 0-9. Varje station hade olika uppgifter kopplade till sin siffra. 

Sortera. När vi hade gått alla stationer fick vi i uppgift att sortera våra blad från stationen med siffran 5 på olika sätt. Jätteviktigt att barn får sortera olika saker och förklara varför de valt att göra på det sätt de gjort. Det är också bra att komma till insikt att man kan sortera på många olika sätt och utifrån olika kriterium. Går det att sortera utifrån två kriterium samtidigt? Låt eleverna prova och motivera. 

En ska bort. På stationen med siffran 4 fick vi i uppgift att välja fyra föremål där tre hör ihop och en ska bort. Vi fick presentera dessa för de andra grupperna. I dessa övningar får man en chans att låta elerna se att det är okej att säga vad man tycker och vikten av att motivera sin åsikt. Lika viktigt är det att lyssna på någon annans förslag och se att det finns inte bara ett sätt att lösa uppgiften på. Jättebra lek som kan göras i många olika ämnen och med olika teman. 


Sortera i längdordning. De långa pinnarna från stationen med siffran 1 sorterades i längdordning. Är den bara lång om den är längst? I relation till vad är den lång? Är den kort i jämförelse med något annat?

24-leken. Varje grupp hade varsin tärning och utplacerade på träd fanns lappar med olika uppgifter markerade med 1-24. Det gick ut på att först komma till 24 lappen. Alla grupper hade ett eget läte för att ropa på sina lagkamrater när man hittat lappen på siffran man slagit. Efter varje slag adderades det nya slaget till de man slagit tidigare. Innan varje slag fick man lov att lösa uppgiften på lapparna. En kul lek där man får röra på sig och samarbeta i gruppen. 


Hämta hundra. Vi fick i uppgift att hämta hundra av något och sedan förklara vilken strategi bi använde för att få rätt antal. Något som inte är självklart för barn. Till exempel kan man lägga 10st högar med 10 föremål i varje. Prata och tipsa barnen om sådana strategier. 

Tiokompisarna. Vår nästa uppgift var att med vårat insamlade material visa alla tiokompisar. Min grupp gjorde på sättet som visas i bilden nedan. 


Öva på tiokompisarna. Man låter 10 föremål ligga på vaxduken och turas sedan om att plocka bort ett antal och låta kompisarna som blundat när man gjorde det säga hur många som saknas genom att titta på hur många är kvar. 


Knoppar. Anna introducerade ett material om trädknoppar. Vi fick i grupperna slå en tärning säga vilken siffra man fått till Anna för att få reda på på vilket sätt man skulle röra sig till trädet markerat med den siffran t.ex. Genom att hoppa. Väl framme vid trädet skulle man kolla på knopparna och deras karaktäristiska drag. Sedan gick man tillbaka för att slå tärningen på nytt. Ett kul sätt att få barnen att röra på sig och lära sig olika träd och dess knoppar. Kul att kolla på knoppar även på hösten! 


Att lära in matematik ute. Ett bra material med många konkreta uppgifter och idéer för utematte. Dessa böcker finns även för andra ämnen t.ex. engelska. 

BOM bild 9A- Måla med skogen

http://learncreatelove.com/natural-paintbrushes/

Min lektionsplanering är inspirerad av detta blogginlägg där de gav mig idéen att låta barn måla med och skapa penslar av olika grenar, buskar eller annat naturligt material som går att hitta i skogen.

Lektionsplanering: Måla med skogen

  • Tidsomfattning- En lektion. ca.45 min + insamling av material på en utedag innan lektionen.
  • Årskurs- F-3. Detta är en lektion som jag anser skulle passa till barn i olika åldrar då det är fritt vad man kan måla. Det finns möjlighet att utveckla skapandet och arbetet runt uppgiften för att ge en större utmaning till äldre elever.
  • Mål- Undervisningen skall leda till att elever utvecklar sina förmågor  att ”skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material” (Lgr 11, s.20).
  • Konkretiserade mål- Kunna använda olika material och verktyg för att skapa/måla bilder på olika sätt.
  • Undervisning- För att ge eleverna ett annat perspektiv på verktyg som kan användas för att skapa bilder kan det vara spännande att istället för att använda de verktyg menade för bildskapande får de chans att skapa sina egna verktyg genom att samla olika kvistar, grenar, löv o.s.v. som de sedan får binda ihop till penslar. Bildlektionen börjar sedan med att låta eleverna måla en bakgrund till deras bild med vattenfärg och vanlig pensel, medan de torkar lite binder eleverna sina penslar med tejp eller snöre. Sista steget blir att måla olika mönster, blommor, former eller något abstrakt med flaskfärg och deras egna penslar. Det är bra om varje barn har en par st som de kan använda till olika färger då de inte går att tvätta rent i vatten som en annan pensel.
  • Bedömning- Eleverna bedöms i kreativitet för vad man kan använda för att skapa bilder samt i deras engagemang i skapandet. Viktigast är att de tar sig an uppgiften och provar att skapa med ett nytt material/verktyg som de inte är vana vid.
  • Tillämpning- Eleven visar dessa förmågor genom att pröva/ompröva och att vara delaktig i uppgiften.

 

Eftersom att denna teknik var helt ny för mig tyckte jag att det var väldigt viktigt att själv göra ett försök innan jag bestämde mig för att basera en lektionsplanering på den. Det var väldigt kul och svårt på samma sätt. Då penslarna är av ett organiskt material kunde man inte var särskilt petig med detaljer i målningen, vilket också var befriande. En uppgift som jag tror skulle uppskattas av eleverna, man kan följa upp med ett liknande tillfälle där de får chans att ompröva och välja andra material som de tror kommer fungera bättre än de första. Något som jag kommer göra.

 

 

 

 

Referens:

Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet. 

BOM-bild 9B- Länksamling

Här kan jag samla på mig länkar på tips och idéer för bildprojekt som kan vara spännande att göra med eleverna.

Min Pinterest anslagstavla där jag samlar pyssel pins:

 

Youtube:

 

Bloggar:

http://www.instructables.com/id/Teachers-of-Elementary-School-Art-Ideas/

http://www.kinderart.com/artlessonsbygrade/middleschool.shtml

http://www.incredibleart.org/lessons/middle/middlelessons.html

 

 

 

 

BOM Musik 8b- Reflektion

Igår ledde jag tillsammans med Jenna och Maria en aktivitet som skulle kunna användas på en musiklektion i framtiden.

Vi valde att använda sången Broder Jakob för att låta barnen träna på unison sång samt att sjunga i kanon. Min reflektion på hur det gick var att det kändes bra. Vi hade planerat så att man började med att lära ut texten samtidigt som två elever (kursare)  fick rita bilder på tavlan som passade till texten för att hjälpa eleverna memorera orden. Sedan gick vi vidare till att dela up gruppen i två och de fick sjunga i kanon, sedan gjorde vi samma när de var uppdelade i fyra grupper. Då tänkte vi att vi var klara sen men eftersom att vi fortfarande hade tid kvar la vi till rörelser och sedan provade vi att sjunga kanon samtidigt som grupperna rörde sig runt huller om buller i klassrummet.

Det var bra att vi valde en sång som många kunde då det är svårt att sjunga i kanon om man inte är säker på texten. Det kan vara något att tänka på när man ska sjunga kanon i klassrummet. Att man väljer en sång som de fått öva mycket på innan.

Vi hade kunna utvecklat vår lektion genom att lära ut rörelserna innan vi började sjunga i kanon för att rörelser kan vara ett bra verktyg för eleverna att komma ihåg orden. Vi hade även kunnat lära ut sången på ett annat språk och låtit dem sjunga kanon med olika språk.